Det börjar kännas som ett tema – så jag fortsätter. Är glaset halvtomt eller halvfullt? Ser du på det du gör som att det mesta är rätt, till och med ganska okej? Eller, är det skit och pannkaka av alltihop? Förmodligen beror det på. Jag skulle säga att jag personligen är åt det halvtomma hållet. Det är liksom aldrig 100%. Men skulle jag vilja säga till mitt försvar – jag ger väldigt sälla upp. Jag gnetar på. Och sedan är det det där mystiska med intressen. Ibland dyker de upp och tar upp väldigt mycket tid för att sedan försvinna. Är jag manisk? Nej. Men ibland försvinner jag in i…