Litteratur
-
Att skriva ut i intet – eller inte
På väg hem från jobbet tänker jag att jag inte har skrivit på bloggen på många dagar och börjar känna dåligt samvete. För att jag inte hållit löftet till mig själv att skriva – men å andra sidan har det inte gått 100 dagar ännu. Jag skulle kunna skylla på omständigheter men vem bryr sig förutom jag själv? Och hade jag kunnat skriva om jag prioriterat det? Jajamänsan. I Harry Potter (jag tror det är Hemligheternas kammare) så skriver Ginny i en bok och i och med det ger om mer och mer av sin själ till någon annan. Jag vill inte att det här bloggprojektet ska bli något där…
-
Tolkien, tro och tröst
Idag var vi i kyrkan – dagens tema ”Jesus skapar tro”. Texterna som ingår är Jesaja 45:22-24, Galterbrevet 2:16-21, Johannesevangeliet 2:27-42 och Psaltaren 26:6-10 (texterna kan du söka efter här: Bibeln.se – www.bibeln.se Mässan handlade om hur det är Jesus som skapar tron. Inte människor. Människor kan vittna om tron, sprida budskapet, agera i enlighet med budskapet men det är Jesus Kristus som skapar tron. Och det enda som krävs av oss människor är att vi gör plats för att ta emot Gud. Vilket är svårt nog. Men när gudstjänsten var över annonserades att det skulle vara en Tolkienkonsert med efterföljande samtal under kvällen. Det var gänget bakom https://feed.podbean.com/tolkienpodden/feed.xml som…
-
En bekväm åkomma
Eftersom jag inte ens i yngre år var så trakterad av festkvällar ute, så är eskapistisk kontemplation sedan länge cementerat hos mig som det bästa sättet att runda av arbetsveckan. Särskilt om jag haft en vecka av tusen banala nålstygn, eller när den där känslan av att väldigt mycket av vad man ser om världen i media egentligen är mest är Shakespeares larm och vrede är särskilt påtaglig. Dagens dikt passar särskilt bra en dag som denna. Jag har ett lite kluvet förhållande till modernister. Å ena sidan finner jag ofta att normbrytandet och laborerandet med formen mer framstår som ett sätt att maskera bristen på substans än att skapa…
-
Tiden är den eld…
…I vilken vi brinner Den ursprungliga Star Trek-serien är ett fenomen som kan vara svårt att förklara för de yngre, och för dem som inte redan är bitna. En science fiction-serie som visuellt ser hopplöst gammeldags och billig ut med dagens mått mätt, som är lätt att driva med, men som som i sina bästa stunder har ett djup och ett bestående värde som få serier kan mäta sig med. Lätt att avfärda, men svår att skaka av sig om den bitit sig fast. Den tjänar också som en grund för en intressant, om än något dyster, tidsobservation: när det görs en modern remake på originalet är det dyrt, visuellt…
-
Guldkant på Rydberg
Ett äventyr i återupplivad allmänbildning Så var det äntligen dags för poesi & fredagsdrink igen. Eller fredagsgrogg kanske det borde heta just idag, för jag tänkte vända mig tillbaka till det svenska sena artonhundratalet. Viktor Rydbergs Kantat är, eller åtminstone var, en av Sveriges mest kända dikter. När jag var liten kunde Grönköpings Veckoblad parafrasera dess mest kända rader med ”Vad rätt du tänkt, fast fel.” (I sig ett utomordentligt användbart citat…), och utgå ifrån att de flesta kände till ursprunget. Jag är inte så säker på att det stämmer idag, vilket är en förlust. Det är en oerhört vacker meditation över det jordiska livets förgänglighet och strävan, och evighetens…
-
The Old Fashioned Yeats
Att leva sitt bästa liv kan låta pretentiöst, men att leva nyttigt låter så oerhört futtigt. Även om det i sak egentligen är detsamma – gör det som är bra för dig. Men vi använder det pretentiösa tilltalet för att säga något; vad som är bra för dig är mer än bara vad som vanligen inkluderas i begreppet ”nyttigt”. Visst, jag skriver gärna om träning, men nu skall det handla om något annat. Anden behöver sitt. Att omgiven av lugn och tystnad sjunka ner i en fåtölj med en god drink och en välskriven text är något av det bästa jag vet. Jag har läst dikter sedan tonåren, och när…